Jewish Feelings in the City: Emotional Topographies and Power Relations in Modern Stockholm

Detta bokprojekt undersöker Stockholms judiska befolknings emotionella topografi från decenniet som ledde upp till emancipationen 1870 till andra världskrigets början. Genom att använda ett brett spann av källmaterial - församlingsböcker, mantalslängder, medlemsböcker, församlingsprotokoll, tidningsartiklar, fotografier, brev, kvitton och intervjuer - undersöker boken relationen mellan känslor, församlingspolitik och det urbana rummet, och hur de tillsammans påverkade utvecklingen av judiska fysiska platser. Stockholms unika geografi med öar och vattenavdelningar, som delade de flesta stadsdistrikt från varandra, formade den imaginära idén och dagens historiska minne av statiska, tudelade judiska identiteter. Forskning, museiverksamhet och utbildning har delat Stockholms judar i två grupper, definierade av socioekonomiska, etniska och religiösa motpoler, samt positionerat dessa stereotyper inom den urbana topografin och därmed skapat "norrjudar" och "söderjudar". Men den judiska befolkningen, som aldrig var större än ca 6 000 individer innan 1939, hade motstridande idéer kring religiösa traditioner. Geografiska eller identitetsgränser stoppade inte judarnas rörelser över vattnet. Judarna som bosatte sig i staden internaliserade och anammade det känslolandskap som var länkade till stadens kvarter och prioriterade därmed rumslig integration över gruppidentitet. Samtidigt konstruerade de synagogor, begravningsplatser, religiösa eftermiddagsskolor, rituella bad och sommarhus som kommunicerade oro över social exklusion, nostalgi för det förgångna, bekant kontinuitet med judiska traditioner, och hemmets trygghet. Dessa rum fungerade också som arenor för känslobaserade praktiker av judiska/icke-judiska mötespunkter, socioekonomiska hierarkier och maktkamper om religiös mångfald, vilka påverkade både judisk topografi och den större staden. Bokprojektet sammanför judiska studier, urbanhistoria, känslohistoria och digital humaniora och inbjuder läsaren att förstå de emotionella strategier som definierade utvecklingen av judiska upplevelser i Stockholm från 1860 till 1939. 

Projektet är en omarbetad version av doktorsavhandlingen "Between marginality and multiplicity: mapping Jewish public home-making in modern Stockholm" som försvarades vid University of Southampton (Storbritannien) år 2019. Det kommer pågå fram till sommaren 2023 och publiceras i serien The City as Place på förlaget Peter Lang Publishing. Projektet finansieras av stipendier från Per Lindecrantzs fond via Göteborgs universitet, Samfundet S:t Erik and Åke Wibergs stiftelse