Judisk ekonomisk aktivitet och 

Stockholms omvandling till en modern huvudstad

Projektet undersöker judisk delaktighet i skapandet av den svenska nationalidentiteten under 1800- och 1900-talen. Svensk-judiska ekonomiska aktiviteter analyseras, specifikt i relation till publika institutioner, sociala nätverk och kulturella identiteter. I och med emancipation år 1870 kunde svenska judar medverka i huvudstadens omvandling. Genom att undersöka judiska donatorer och deras bidrag till konstruktionen av publika, kulturella institutioner i Stockholm, liksom de sociala nätverk som bidrog till donationerna, placeras ekonomiska frågor i centrum för judiska kulturstudier. I enlighet med utvecklingen av forskningsfältet "judisk kulturekonomi" ses ekonomiska aktiviteter som en konceptuell dörr för att analysera judiska identitetskonstruktioner. Baserat på rumslig teori, och med hermeneutiska, biografiska och arkitektoniska metoder och nätverksanalys, utforskas den judiska rollen för utvecklingen av Stockholms moderna institutioner, liksom rollen av svenskhet för konstruktionen av den samtida judiska identiteten. Projektet analyserar fem institutioner, uppförda mellan 1878 och 1928: Stockholms universitet, Nordiska museet, Stadshuset, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms stadsbibliotek: alla topografiska symboler för Stockholms utveckling till en modern huvudstad. 

Projektet startade i januari år 2021 och är placerat hos Centrum för Europaforskning (CERGU) på Göteborgs universitet och Historiska institutionen på Uppsala universitet. Dr. Mia Kuritzén Löwengart är forskningsledare och projektet är finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse.