Hugo Valentins reviderade bok Judarna i Sverige från 1964 är ett standardverk över judiskt liv i Sverige. I hans bok beskriver Valentin den judiska befolkningen i Stockholm efter emancipationen som fragmenterad, delad mellan två större grupper: en etablerad, integrerad grupp med tysk bakgrund som ses som "svenska judar" och gruppen "polacker" som kommer från Östeuropa och är ortodoxa och fattiga. Sedan publikationen av Valentins bok har grupperna uppfattats som att de har bott i två olika distrikt i den svenska huvudstaden: den ekonomiskt och kulturellt integrerade gruppen bodde i stadens norra delar medan den traditionella gruppen levde i de södra och västra delarna. Utifrån tre olika exempel på individuella, vardagliga rörelser genom Stockholm kommer artikeln utmana idén om två rumsligt separerade grupper inom Stockholms judiska befolkning.