GIS prismen: bortom myten om Stockholms östjudar

Sammanfattning

I det här kapitlet argumenterar jag för att GIS har potential att utmana historiografiska narrativ i judisk urbanhistoria. Genom att använda Stockholms moderna judiska befolkning som en fallstudie argumenterar jag för att de digitala, kvantitativa studier som associeras med GIS kan användas som analytiska prismer för att analysera kvalitativt källmaterial. I exemplet med Stockholms judar erbjuder metoden en möjlighet att utforska rumsligt inskrivna troper, speciellt den så kallade östjuden.  

Jag börjar artikeln med att beskriva den mestadels outmanade historiografiska idéen att Stockholms judiska befolkning innan 1939 var uppdelad i två grupper: de integrerade, reforma judarna i norr och de östeuropeiska, fattiga och ortodoxa judarna i söder - östjudarna. Jag introducerar de analytiska möjligheterna och metodiska utmaningarna med GIS och använder sedan ArcGIS för att digitalt kartlägga judarnas ekonomiska relation till Stockholms urbana topografi utifrån medlemskap i två olika synagogor, en ortodox och en reform. Resultatet visar att de två religiösa grupperna använde samma geografiska integrationsmönster och skapade kopplingar över religiösa barriärer. 

Slutligen vänder jag mig till en nyhetsartikel med detta nya ramverk som utgångspunkt. Artikeln skrevs av en reformerad jude år 1905 och beskriver en shabbatgudstjänst i den ortodoxa synagogan. En textanalys visar att författaren konstruerade de rumsligt inskrivna stereotyperna, speciellt den exkluderade tropen östjuden och dess svaga länk till den judiska gruppens sociala realitet. Därmed visar kapitlet att GIS är en oumbärlig metod för att förstå den svenskjudiska gruppens konstruktion av troper för att bibehålla interna hierarkier. 

Referens

Maja Hultman. 2022. The GIS prism: Beyond the Myth of Stockholm's Ostjuden. In  Gerben Zaagsma, Daniel Stökl Ben Ezra, Miriam Rürup, Michelle Margolis and Amalia S. Levi (eds.), Jewish Studies in the Digital Age (Berlin/Boston: De Gruyter Oldenburg, 2022), 125-145. DOI: 10.1515/9783110744828-007