Konstruktionen av Stora synagogan i Stockholm, 1860-1870

Sammanfattning

Konstruktionen av Stora synagogan under 1860-talet inledde interna judiska debatter om deras position och offentliga närvaro som oemanciperade judar i det svenska samhället. En undersökning av konstruktionsprocessen visar inte bara att det fanns olika judiska åsikter om byggnaden, utan understryker även den viktiga roll som svensk-kristna aktörer spelade för synagogans geografiska position, arkitektur och hur den framställdes i det offentliga narrativet. Judiska församlingens förhoppningar för och det svenska samhällets emottagande av den nya synagogan omvandlade byggnaden till ett gränsland ("frontier"). Konceptuellt placerad mellan Judiska församlingen och det svensk-kristna samhället uppmuntrade synagogan till gränsöverskridande interaktioner och blev en fysisk produkt av den hopflätade svensk-judiska och svensk-kristna relationen. Icke-judiska Fredrik Wilhelm Scholander, viktiga historiska personer för det svenska nationella narrativet, och lokala och nationella dagstidningar användes av judiska ledare under den kreativa processen, och de influerade och cirkulerade den judiska gruppens identifiering som både svenska medborgare och moderna judar. Konstruktionsprocessen och den slutgiltiga produkten var del av en strategisk kommunikation som underströk judarnas tillhörighet till den svenska nationen under det sista årtiondet som socialt och juridiskt ojämställda, och blev därmed en del av den politiska debatten om judisk emancipation. 

Referens

Maja Hultman. 2020. The Construction of the Great Synagogue in Stockholm: A Space for Jewish and Swedish-Christian Dialogues. Arts: Special issue on Synagogue Art and Architecture 9:1, 22-42. DOI: 10.3390/arts9010022